pinkmalin.blogg.se

Onsdag och det är kort-vecka. Jag har varit hemma hela veckan med magsjuka men känner mig piggare idag. Har kunnat äta utan att få ont i magen nu på morgonen och det är ju ett pluss vill jag lova. Även kunnat dricka mitt morgonkaffe. Kände mig ganska så pigg igår också men så tänkte jag att jag kunde ta och dammsuga lite och det var som att springa ett maratonlopp så en extra dag hemma behövdes.

Nog med sjukdom...för efter regn kommer sol.

 

Oskar har varit i Gamleby med skolan under veckan och kommer hem ikväll. Sista gången de åker och så fick de bara en kortvecka borta. Tycker det är synd att Kunskapsskolan måste sluta med dessa trippar, det är ju som en extra skolresa tillsamanns. tror man lär sig mycket på att åka bort och ha hemkunskap och slöjd. De ska ju hålla rent på rummet, packa och hålla ordning på sina saker, laga mat och sköta disk. Sånt som mina barn har en egen "hushållerska" till här hemma.

Oskar har nu fixat sitt moppekort och måste säga herregud vad ont i magen jag har när han ger sig ut med moppe i trafiken. Jobbigt det där när barnen blir stora. Tänker mycket på när jag blev 15 år då kunde man ju bara inhandla en moppe och tuta och köra...mmm så är det ju inte riktigt nu....börjar bli trött på transportstyrelsens alla avgifter.

Först ska man gå en kurs som kostar minst 3500 kr i det ingår ju teori, praktik och tillgång då till körkortsportalen där man kan plugga provfrågor.

Sen tillkommer en avgift för uppskrivningsprovet på 325 kr, håll då tummarna för att barnen klarar provet annars kommer det en ny avgift på 325 kr /gång tills de klarat det.

Sen dyker en ny räkning upp på 80 kr gällande fotograferingen...som bara transportstyrelsen får göra, ha inte med dig ett eget kort det går inte.

Sen självklart kommer en faktura på 125 kr för tryckning av körkortet....ja såklart.

Nä det var bättre förr...eller åtminstonde billigare, då kunde alla köra moppe, bara man hade råd till inköpet av en moppe. Kommer ihåg min lilla lila Puch Maxi det var tider det;) haha och Björn som hade 2 st Push Dakota, en röd och en blå.

 

Nu till nåt annat,mina barn åker ju skoltaxi till skolan och de har de alltid gjort fram tills dess att de börjar på högstadiet, jag tycker att det har varit en bra trygghet på grund av att det är en 70 km sträcka där busshållsplatsen ligger med en ganska så skymd kurva när man ska ta sig över vägen. Ganska så otäck så högstadiet har varit en bra tid att börja åka buss för att förstå riskerna när man passerar vägen.

När Amanda, som var 5,5 år när hon började åka skoltaxi, skulle börja åka kom Taxichauffören och ringde på dörren, presenterade sig som Ludde och berättade att det var han och hans kollega Palle som skulle köra min dotter till skolan. Det var otroligt skönt, jag fick ett ansikte på en chaufför och ett telefonnummer till honom om det var något och han fick våra nummer. Det fungerade jätte bra med Oskar också skoltaxi för barnen var en självklarhet, tyvärr fick inte Ludde och Palle fortsätta med dessa fasta körningar så det började bli olika chaufförer varje dag, där minskar tryggheten lite, men jag skaffar mobiltelefon till barnen och de kan nå mig direkt om något går fel, för oj så många gånger det gått fel. När ingen vetat var barnen är och de inte är hemma. Men i det stora hela Så funkar skoltaxin fortfarande bra.Sen börjar mina små killar och tryggheten minskar otroligt mycket, att frågan nu dyker upp på min blogg beror på att jag nu måste ansöka om skolskjuts ok inga kostigheter med det (men blir ju bara massa papper för kommunen,  jag har nu ansökt och så har kommunen då fattat olika beslut på barnen. Emil blev fortsatt beviljad skoltaxi men Anton ska nu få ett busskort. Tycker att det känns så larvigt de går på samma skola börjar samma tid åker hem tillsamanns 3 gånger i veckan, de väntar långa tider på varandra för att kommunen vill att de sammåker. Nu delar de på grabbarna och jag är inte nöjd kan man säga Anton börjar 5:an men vägen utanför är fortfarande en 70-sträcka och det är en skymd kurva fortfarande, väldigt mörkt där på vintern...är man mogen för busskort redan i 5:an då, jag vet han är ingen liten kille, kanske jag som förstorar problemet. När Amanda började åka kom taxi ner och hämtade barnen vid dörren, sen blev det att de skulle gå upp till mormor och nu ska de stå vid vår brevlåda, alltså precis vid stora vägen (70 km-sträcka.) Tryggheten har helt raserats på dessa år.

 

 

 

 

 👍